wheel-racing

,

Enclosed Wheel Racing

Inom världen av bilracing finns det två huvudsakliga typer av tävlingsbilar: bilar där karossen täcker hjulen och bilar där hjulen är helt exponerade. Det finns inte någon bra svensk term för dessa olika typer av tävlingsbilar, istället använder vi oss av de engelska termerna ”open wheel racing” och ”enclosed wheel racing”. När man talar om open wheel racing och enclosed wheel racing är det främst banracing man talar om. En Top Fuel Dragster har exponerade hjul, men få kallar denna typ av bil för en open wheel racer.

Open wheel racing sker främst på asfalt och den allra kändaste klassen inom open wheel racing är formel 1. Det finns också flera andra klasser, till exempel formel 3, formel Renault och formel Ford. Även gokart kan ses som open wheel racing. Open wheel racing är dock en mycket marginell företeelse jämfört med enclosed wheel racing. Inom enclosed wheel racing finns det massvis av olika bilar som tävlar i flera olika klasser på väldigt olika typer av banor med olika underlag.DTM-1

Banracing

Banracing är ett samlingsnamn för biltävlingar som utförs på asfalterade banor. Inom banracing finns det många olika klasser. De långsammaste banracingbilarna är vanliga småbilar som trimmats och modifierats för att gå fortare. Exempel på en sådan klass är Renault Clio Cup. Mer professionella tävlingar med modifierade standardbilar är klasser som STCC, som är den snabbaste och mest professionella klassen för denna typen av bilar i Sverige. Ännu mer professionell är BTCC som är den brittiska motsvarigheten till STCC, men de snabbaste av denna typ av bilar är de tyska DTM.

Sportvagnsracing

En annan typ av enclosed wheel racing på asfaltsbana är sportvagnsracing. Här går det aLe-Mans-24h-Racett hitta allt från klubbtävlingar för till exempel Ferraribilar till tävlingar med sportvagnsprototyper som ofta har högre toppfart än till och med formel 1-bilar. Gemensamt för sportvagnsracing är att tävlingarna ofta är långdistanslopp där man tävlar under 3, 6, 12 eller 24 timmar och där förarbyte, tankningar och smärre reparationer i depån är en del av tävlingsmomentet. Den mest kända av denna typen av tävlingar är Le Mans 24-timmars tävling.

Andra underlag

Ett par olika typer av enclosed wheel racing sker på både asfalt och på grus, rally och rallycross. I rally tävlar modifierade standardbilar på avlysta allmänna vägar, dessa vägar kan vara antingen grusvägar eller asfalterade vägar. I rally kör bilarna en och en och man tävlar mot klockan. Förarna kör ett antal specialsträckor och den som fått den lägsta sammanlagda tiden vinner. I rallycross tävlar bilar mot varandra på riktiga tävlingsbanor där delar av banan är asfalterad och delar av banan är av grus.

Offroad

Offroad är ett samlingsnamn på biltävlingar där man tävlar på riktigt uselt underlag. Inom vissa typer av offroad handlar det inte om att komma i mål först eller att komma i mål på bäst tid, utan det handlar om att överhuvudtaget lyckas ta sig i mål. Banan kan i denna typ av tävlingar bestå av ett stenröse och den som lyckas ta sig till toppen vinner. Större internationella offroad-tävlingar påminner mycket om rally med den skillnaden att vägarna är mycket sämre eller ibland helt obefintliga.

moto-gp

,

Motorcykel-Racing

Enda sedan de första motorcyklarna började dyka upp i början av 1900-talet har förarna av dessa motorcyklar hittat på många olika sätt att tävla mot varandra. Under det tidiga 1900-talet var den främsta typen av motorcykel-racing landsvägslopp och underlaget var grus. När vägarna asfalterades delade motorcykel-racingen upp i två olika delar, tävlingar på asfalt och tävlingar på grus. Dessa två huvudkategorier har därefter spruckit upp i mängder av olika underkategorier och det finns idag massvis av olika typer av motorcykel-racing.

Landsvägslopp på asfalterade vägar har idag i princip försvunnit eftersom moderna motorcyklar kan komma upp i sådana hastigheter att det är livsfarligt att tävla på avlysta allmänna vägar. Det finns dock undantag, på Isle of Man körs varje år ett klassiskt landsvägslopp på avlysta vägar men olyckorna och dödsfallen är så många att detta bara är ett undantag. Motorcykel-racing på asfalt sker idag på speciella banor där kurvor håller nere hastigheten och där det finns avåkningszoner som gör det möjligt att klara en avåkning utan att skada sig.

 

Asfalt

Motorcykeltävlingar på asfalt kallas för roadracing och det är den typen av motorcykel-racing som är mest professionell och där prispengarna är som störst. Den mest prestigefyllda klassen är MotoGP som kan sägas vara motorcykel-racingens motsvarighet till Formula 1. I MotoGP tävlar världens främsta motorcyklister mot varandra på specialbyggda motorcyklar. Det finns också långsammare klasser med specialbyggda motorcyklar och massvis av klasser för modifierade standard motorcyklar. Superbike är den främsta klassen för modifierade standard motorcyklar och det är en klass som även finns i Sverige.

Grus och jord

Motorcykel-racing på asfalt är snabbast och det är där de största prispengarna finns men de allra flesta som ägnar sig åt motorcykel-racing tävlar på grus eller på jord. I Sverige finns det ett fåtal asfalterade banmotorcycle-raceror där det går att tävla i roadracing men de allra flesta städer eller samhällen i Sverige har en eller flera grus- eller jordbanor. Motocross är en mycket populär form av motorcykel-racing, både i Sverige och internationellt och motocross banor går att hitta precis överallt vart du än åker.

Motocross

Motocross torde vara Sveriges största motorsport sett till antalet utövare och det är också en enorm sport internationellt. I motocross tävlar man med motorcyklar som är helt specialbyggda, dessa motorcyklar är inte avsedda att använda på gatan. Beroende på motorns storlek finns det ett antal olika klasser och banorna man tävlar på är mycket kuperade, har många kurvor och även hopp. I motocross tävlar man mot varandra och tävlingen består av två heat på 35 minuter. Det finns en VM serie med professionella förare och massvis av klubbtävlingar för amatörer.

Enduromoto-cross

Enduro är en form av motorcykel-racing som går att finna världen över och de flesta städer i Sverige har en enduroklubb och en endurobana men det är en sport med relativt få utövare och en sport som inte får mycket utrymme i media. Motorcyklarna som används i enduro är snarlika motocross motorcyklar och även klassindelningen är snarlik den i motocross. I enduro startar förarna med någon minuts mellanrum och banan de kör på är oftast en smal, lerig eller stenig skogsstig.

Motorsports

,

Formel 1 – Världstopp Av All Motorsport

Med upp till hundratusen åskådare på varje arena samt miljontals människor bänkade framför tv-apparaterna, så måste Formula One vara världens största motorsport i alla kategorier. Även om Sverige inte haft några större framgångar på senare år, så är intresset stort bland entusiaster och andra smått intresserade. Vem minns inte vår store racerförare Ronnie Peterson från Örebro som så tragiskt omkom på Monza i Italiens Grand Prix 1978. Olyckan inträffade kort efter starten av tävlingen. Han fördes till sjukhus men avled under operation. Sedan dess har ingen svensk varit i närheten av den absoluta toppen, men vi har istället fått heja på flera framgångsrika finländare som Keke Rosberg, Mika Häkkinen och på senare tid Kimi Räikkönen. Sonen till Keke Rosberg, Nico Rosberg tog hem världsmästartiteln 2016. Rosberg är faktiskt tysk medborgare, men räknas som finne av många så att vi får någon nordbo att heja på nu när svenskhoppet Marcus Ericsson, oftast hamnar långt bak i fältet. Dock har han i årets serie tagit två poäng, så hopp finns.

Från början till slutet

Egentligen kan man säga att Formel 1 härstammar från alla stora bilrace som hållits sedan bilen uppfanns. Så snart det fanns bilar att tävla med, så ville man mäta sig mot andra konstruktörer. Före andra världskriget höll man racing som benämndes grand prix och det återupptogs efter krigsåren 1946. Det första loppet som kallades Formula One ägde rum i Frankrike 1948 och det första loppet som fick världsmästarstatus hölls i Storbritannien 1950. Namnet uppkogrand-prixm efter deltagande bilarnas konstruktion, den formel som användes i reglerna för motor och kaross. Från och med det året tävlade förare om förarmästerskapet och konstruktörerna fick en egen klass där stallets båda förares resultat räknas. Från början var det italienare och racerförare från Argentina som dominerade. De körde för Alfa Romeo, Ferrari, Maserati och Mercedes, men stallen fick inte pris som konstruktörer förrän 1958, då engelska Vanwall vann med bilar från Ferrari. På senare tid har Red Bulls team med Renault och därefter Mercedes dominerat. Dessförinnan var Ferrari och olika engelska stall mästare i många år vardera.

F1 senaste åren

Den som figurerat som världsmästare ganska överlägset från detta millenniums början 2000 till 2004 var Michael Schumacher med fem titlar, som döptes till ”The Red Baron” efter den berömde jaktpiloten från andra världskriget. Han efterträddes av en annan tysk, Sebastian Vettel, som vann fyra år i rad (2010 – 2013). Lewis Hamilton från England tog hem mästerskapet mellan 2014 – 2017, med avbrott för Nico Rosberg 2016. Dessa har inte fått några vitt kända smeknamn, men det har tidigare storförare fått. James Hunt ”James the Stunt”, Alan Prost ”The Professor”, Niki Lauda ”The Rat” och Kimi Räikkönen som fick heta ”The Iceman” har fått kära tillnamn. Som regel klarar sig dessa ess från bestraffningar som andra mindre skickliga förare kan råka ut för. Olika större eller mindre straff kan drabba den som exempelvis tjuvstartar, prejar någon annans bil, gör en omkörning under uppvärmningen eller orsakar en incident. Vi får hoppas att vår Marcus Ericsson klarar sig från sådant, att han tar fler poäng i år och även han blir belönad med ett fint smeknamn.

1 2